Språkstöd

Har du en språkfråga? Här får du svar på de vanligaste frågorna om språk och en hel del andra nyttiga tips. I menyn hittar du också länkar till några webbplatser med information om språk och terminologi.


Punktlistor ger överblick

Med hjälp av punktlistor framhäver du informationen i texten och ger snabbt läsaren överblick. Här ser du två olika sätt att göra punktlistor.

Inledningen och punkterna är en och samma mening

Glöm inte att avsluta punktlistan med en punkt. Observera att du inte behöver något kolon.

På inbetalningen skriver du

  • inbetalarens namn och adress
  • ditt första namnförslag – när du registrerar ett nytt företag
  • organisationsnummer eller företagsnamn – när du vill ändra i ett befintligt företag.

Varje punkt är en egen mening

Glöm inte kolon och att avsluta varje mening med en punkt.

Tips för snabbare registrering:

  • Starta företag eller ändra uppgifter direkt via e-tjänsten Företagsregistrering.
  • Använd Bolagsverkets blanketter och skriv under anmälan.
  • Skicka in alla handlingar som hör till ditt ärende samtidigt.
  • Betala in avgiften samtidigt som du skickar in anmälan till oss.

Rubriker – informativa och aktiva

Genom rubriker i texten hjälper du läsaren att hitta det hon eller han söker och förbereder honom eller henne på vad som ska komma. Huvudrubrik och underrubriker kan du använda i exempelvis brev, webbtexter och broschyrer.

Tänk på att rubrikerna ska vara informativa, aktiva och belysa det texten handlar om.

I rubrikerna bör du undvika

  • svåra ord och facktermer
  • innehållslösa ord som ”angående”, ”viktig” och ”information”.
Bra rubrik Sämre rubrik
Hur startar jag ett företag? Företag
Ändra registrerade uppgifter Ändring av uppgifter
Undvik dubbla betalningar Dubbla betalningar
Så överklagar du Överklagande
Felaktig årsredovisning inskickad Angående årsredovisningen

Sammanfattning för att förstå och minnas

Börja gärna texter med att sammanfatta det viktigaste. Då hjälper du läsaren både att förstå och minnas innehållet. Det är också praktiskt för den som inte har tid eller möjlighet att läsa hela texten.

En bra sammanfattning är

  • kort
  • redogör för huvudtankarna i texten
  • kan läsas fristående från texten.

Sammanfattningar kan användas i många av de texter som vi skriver, exempelvis

  • e-brev
  • rapporter och utredningar
  • minnesanteckningar och protokoll
  • webbtexter
  • informationsblad och broschyrer.

Stycken hjälper läsaren

Dela in din text i stycken, så får den en tydligare och mer överskådlig struktur. Då blir texten också lättare att läsa och förstå. Ett nytt stycke säger till läsaren att här kommer det något nytt.

Du markerar ett nytt stycke med en tom rad. I broschyrer, tidningar och böcker kan du också se indrag.

Gör så här:

Lämna en hel rad tom före det nya stycket.

Xxxx xx xxxxx xxxxxxxxxx x xx xxxx xxxxxxx. X xxx xx xxx xxxxx xxxxxxx xxxxxx. Xxx xxxxx xxxxxxxxxxxxxx xx xxxx xx xxxxxxxxx.

Xxxxxxx xx xxxxxxxx xxxxxx x xxxx xx xxxxxxxx xxx. Xxxxxx xxx xx xx xxxxxx xxxx xx xxxxxx xxxxxxxx.

Gör inte så här:

Tryck aldrig bara på Enter för att göra ett nytt stycke. Då blir det inte tydligt för läsaren.

Xxxx xx xxxxx xxxxxxxxxx x xx xxxx xxxxxxx. X xxx xx xxx xxxxx xxxxxxx xxxxxx. Xxx xxxxx.
Xxxxxxx xx xxxxxxxx xxxxxx x xxxx xx xxxxxxxx xxx. Xxxxxx xxx xx xx xxxxxx xxxx xx xxxxxx xxxxxxxx.


Byråkratiska ord – skippa dem!

Språket förändras och utvecklas ständigt. Det som vi i dag tycker är bra svenska kanske inte uppskattades för 50 år sedan. På myndigheterna vill vi möta medborgare och kunder genom att använda ett språk som de känner igen. Här blir det naturligtvis lite knivigt eftersom vi kommunicerar med så många olika människor. Men en sak vet vi i alla fall säkert – byråkratiska ord krånglar ofta till texten och gör den svårare att förstå. Skippa därför de byråkratiska orden!

Här är några exempel på hur du kan skriva om du vill undvika de byråkratiska orden:

Skriv så här: Skriv inte:
du kan inte få anstånd … vi kan inte medge anstånd …
du måste svara före den … svar emotses före den 14 januari …
lämna in, skicka in inge, inkomma
om det finns särskilda skäl … om särskilda skäl föreligger …
skicka in … du ombedes att skicka in …

De, dem eller dom?

Många har idag svårt att skilja mellan de och dem. Problemet hänger ihop med att vi uttalar båda orden som ”dom”.

Här kommer några tips för att du lättare ska komma ihåg när du ska använda de eller dem. Och tänk på att aldrig använda formen dom när du skriver!

  • När du skulle använda vi ska du också använda de: ”Därför behöver de/vi lösa problemet snarast.”
  • När du skulle använda oss ska du också använda dem: ”John har lovat att hjälpa dem/oss.”

Det kan också vara bra att jämföra med engelskan:

  • När du skulle använda they på engelska ska du använda de på svenska: ”Therefore, they (de) have to solve the problem as soon as possible.”
  • När du skulle använda them på engelska ska du använda dem på svenska: ”John has promised to help them (dem).”

I vissa sammanhang går det bra att använda antingen de eller dem: ”Det får stora konsekvenser för de/dem som drabbas.”

(Från Språkriktighetsboken, 2005)


Och/eller ska du undvika!

Brukar du använda uttrycket ”och/eller” i dina texter? Det kan faktiskt bli otydligt för läsaren och därför bör du inte använda det i vanlig löpande text. Ofta kan du välja att bara skriva ”eller” eller bara skriva ”och”.

Skriv

Här kan du ändra företagsnamnet eller verksamheten.

Här kan du ändra företagsnamnet och verksamheten.

Skriv inte

Här kan du ändra företagsnamnet och/eller verksamheten.


Ordförande och andra ord i flertal

Ibland är det svårt att veta hur ett ord skrivs i flertal (plural). Här är några exempel:

Ental Flertal
demo demor, demoer, demoversioner
diarium diarier
meddelande meddelanden
ordförande ordförande

Workshop och andra ord i flertal

Blir du ibland osäker på hur du ska skriva ord i flertal (plural)? Det kan bero på att du färgas av den engelska som finns överallt i vårt samhälle.

Här är några exempel på ord som ofta skrivs fel i flertal:

Ental Flertal
container containrar
hobby hobbyer
jury juryer
partner partner
policy policyer
seminarium seminarier
video videor
workshop workshoppar, workshopar

Du ska alltså inte använda det engelska -s som ändelse då du skriver ett ord i flertal.


Ska i stället för skall

Skriv ska i stället för skall i alla typer av texter du skriver. Det kan exempelvis vara meddelanden, brev, beslut, broschyrer, webbtexter, rapporter, föreskrifter och ska-kraven i en upphandling.

Det kan vara bra att veta att det i dag inte är någon skillnad i betydelsen mellan ska och skall. Däremot är formen ska vanligare och stör därför inte läsningen.

I mitten av september 2007 började Regeringskansliet använda ska istället för skall i alla lagar, förordningar etc.


Skriv aktiva meningar

Sträva alltid efter att skriva aktivt, så att läsaren vet vem som ska göra vad. Det är speciellt viktigt i våra meddelanden för att kunden snabbt och lätt ska förstå vad han eller hon ska göra. Motsatsen är passiva meningar där det är oklart vem som gör något.

Skriv så här (aktivt): Skriv inte så här (passivt):
Ni måste skicka in en adressändring
om företaget flyttar.
Adressändring skickas in vid flytt.
Skicka blanketten till Bolagsverket. Blanketten skickas till Bolagsverket.
Enhetschefen beslutade att vi ska köpa en ny kopieringsmaskin. Det beslutades att vi ska köpa in en ny kopieringsmaskin.
Ordföranden för stämman ska skriva under protokollet. Protokollet ska skrivas under av ordföranden för stämman.
Den årsredovisning ni skickat in är en kopia. Den insända årsredovisningen är en kopia.

Skriv inte SEK i vanlig text

Grundregeln är att du ska skriva valutor som ord, exempelvis kronor (kr), pund, dollar och euro. Är det risk för att flera valutor förväxlas kan du skriva ut hela namnet, exempelvis svenska kronor, brittiska pund och US-dollar.

Använd däremot inte valutakoder i vanlig text, alltså exempelvis SEK och EUR. De bör bara användas i texter på främmande språk och i texter där du skriver om flera valutor, exempelvis svenska, danska och norska kronor. Då kan du alltså skriva SEK, DKK och NOK.


Överensstämma och andra sammansatta verb

Många verb som hör ihop med ett småord kan antingen skrivas ihop eller isär. Så är det med ”överensstämma” och ”stämma överens”. Din text kommer att kännas mer personlig och modern om du väljer att skriva isär orden!

Skriv så här: Skriv inte så här:
betala in inbetala
betala tillbaka återbetala
ge in inge
komma in inkomma

Avstava så här

Ibland kan det vara bra att avstava ord. Det kan vara för att en rad inte ska bli kortare eller längre än andra rader. Eller för att du vill slippa att Unireg automatiskt bryter av ett ord och sätter ut ett likhetstecken mitt i fritexten i meddelandet.

Den viktigaste regeln för avstavning är att läsaren trots avstavningen ska förstå vilket ord det handlar om.

Det finns två olika sätt att avstava och dessa kan du välja mellan helt fritt beroende på vad som passar bäst.

Avstava där ordet får en naturlig ny del

Exempel: stol-ar, spel-ning, pojk-arna, stor-spela

Avstava med en konsonant efter bindestrecket

Exempel: sto-lar, spel-ning, poj-karna, ma-skin

Däremot går det inte att avstava så här: stors-pela, bo-xning.


Försvenskade lånord funkar bäst

I svenska språket finns det en stor mängd lånord, både helt nya och mycket gamla. Ofta anpassar vi lånorden till svenska för att de ska passa in – exempelvis är det vanligt att stavningen, böjningen och uttalet förändras.

När det gäller nya lånord kan det vara lite svårt att veta hur de ska användas. Finns det rent av ett annat svenskt ord som fungerar lika bra – eller bättre?

Här är några exempel på engelska och svengelska ord och vad de kan heta på svenska.

Svenska Engelska och svengelska
e-post, e-brev e-mail
grupp, arbetslag team
handbok, instruktion manual
samriskföretag, samföretag joint venture
skanna scanna
skriva ut printa
skärmsläckare screen saver
snabel-a at (tecknet @)
återkoppling, respons feedback
tankekarta mindmap
webbplats web site

Sammansättningar med flera ord

Sammansättningar med flera ord kan skapa huvudbry hos oss. Hur ska man egentligen skriva dem? Med ett bindestreck, med två bindestreck eller skriva ihop? Ju vanligare sammansättningarna är, desto naturligare verkar det vara att skriva ihop dem till ett ord. Här ser du hur några sammansättningar bör skrivas.

Skriv ihop till ett ord:

  • Kristihimmelsfärdshelgen
  • takeawaymat

Skriv med ett bindestreck:

  • Backyard Babies-låten
  • New York-bo

Skriv med flera bindestreck:

  • berg-och-dal-bana (eller bergochdalbana)
  • tio-i-topp-lista
  • tur-och-retur-biljett

Små eller stora bokstäver?

De flesta ord i svenskan ska du skriva med små bokstäver (gemener). Det ger ett naturligt flyt i texten som gör läsningen lättare.

Använd små bokstäver (gemener) i bland annat

  • titlar, exempelvis generaldirektör, gd och vd
  • namn på sektioner, enheter och avdelningar, exempelvis registeravdelningen och helpdesk
  • lagar och förordningar, exempelvis aktiebolagslagen
  • namn på vissa organisationer, exempelvis riksdagen och polisen.

Använd stora bokstäver (versaler) i bland annat

  • början av en ny mening
  • rubriker
  • personnamn och geografiska namn
  • de flesta namn på företag och myndigheter, exempelvis PRV, Skatteverket.

Läs gärna mer i Myndigheternas skrivregler.


Belopp på ett tydligt sätt

Så här skriver du belopp:

  • med siffror, t.ex. 850 kr
  • större belopp kan du skriva med bokstäver, t.ex. 2 miljoner kr
  • med mellanslag innan grupper om tre siffror, t.ex. 12 345 kr
  • med kolon eller komma för att skilja kronor från ören, t.ex. 450,50 kr

Förkorta beloppen

I exempelvis tabeller är det vanligt att förkorta enheterna för beloppen:

Förkortning Hela ordet
kr kronor
tkr tusen kronor
mnkr miljon(er) kronor
mdkr miljard(er) kronor

Undvik att skriva kilo-, mega- eller gigakronor och deras förkortningar.


Valutor

Använd valutornas hela namn, exempelvis US-dollar, norska kronor, brittiska pund och euro. Om det inte finns risk för sammanblandning kan du använda kortformen, exempelvis pund.

Använd inte de internationella valutabeteckningarna i vanlig text, exempelvis EUR och SEK.


Datum

I vår multikulturella värld kan det här med datum ställa till problem. Har du också undrat vad bäst-före-datumet på konservburken egentligen betyder? Bäst är att vara så tydlig som möjligt när du skriver datum och helt undvika varianten 090408.

Så här skriver du datum:

  • i löpande text: den 30 januari 2008
  • i tabeller och i sidhuvuden på dokument: 2008-01-30.

Så här skriver du perioder:

  • 1 januari–31 december 2008 (samma år)
  • 1 juli 2008–30 juni 2009 (olika år).

Klockslag

Ibland behöver du kanske skriva ut klockslag i någon av våra texter. Huvudregeln är att skippa nollorna om det är möjligt och att använda punkt mellan siffrorna:

Skriv så här: Skriv inte:
kl. 9.45 09.45
kl. 18 18.00
kl. 7–17 07.00 – 17.00
kl. 24.00 (om tolvslaget är sluttid)
kl. 0.00 (om tolvslaget är starttid) 00.00

Tänk också på att strecket mellan klockslagen läses ut som ”till”. Skriv därför antingen: ”Vi har öppet kl. 8–17” eller ”Vi har öppet mellan kl. 8 och 17”.

Comments are closed.