Språklagen – från ord till handling

Välbesökt seminarium om Klarspråk

Ett hundratal personer deltog på Klarspråk i Västernorrlands seminarium ”Språklagen – från ord till handling” som hölls på Sundsvalls teater i början av oktober 2009. På seminariet beskrevs klarspråk ur olika synvinklar: vad säger Språklagen, vad hittar du i Rikstermbanken och vad är hemligheten bakom ett framgångsrikt klarspråksarbete?

Först ut var Emilia Emtell som med lång erfarenhet från sitt arbete på Språkrådet berättade om den nya Språklagen som trädde i kraft 1 juli 2009. I den slås det fast att språket i offentlig verksamhet ska vara ”vårdat, enkelt och begripligt” och att ”det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas”. Även om svenska är huvudspråket i Sverige, har alla ”rätt till ett språk”. Det innebär att alla ska ha rätt att utveckla och ta till sig det svenska språket, de som har ett annat modersmål eller minoritetsspråk ska ha rätt att tillägna sig det och alla ska också ha rätt att lära sig ett främmande språk.

Varför är det viktigt att skriva på ett begripligt sätt inom offentlig verksamhet? Ja, förutom att det numera finns en lag som säger att det, ger klarspråk en större effektivitet eftersom det sparar såväl tid som pengar. Det ger också en bättre kvalitet och ett ökat förtroende hos allmänheten.

I den tolfte och sista paragrafen i Språklagen står det att ”myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.”  En hjälp i det arbetet kan man sedan i mars hitta på Internet i ”Rikstermbanken”. Här finns alla svenska termer och definitioner på ett enda ställe – tjänsten är dessutom helt kostnadsfri. Bakom tjänsten står Terminologicentrum(TNC) som har regeringens uppdrag att arbeta för en effektiv fackspråklig kommunikation i det svenska samhället.

Anna-Lena Bucher som är chef för Terminologicentrum(TNC) berättade om det svåra men nödvändiga arbetet med att förklara svåra termer, skapa termsamlingar och ha kontroll över den terminologi som myndigheten använder.
- Det är viktigt med exakta begrepp för att skapa tydlighet i kommunikationen, annars kan det lätt leda till missuppfattningar, berättade Bucher och gav sedan ett exempel. Vad är skillnaden mellan det mer vardagliga ”genomskinlig” och byggtermen ”genomsynlig”. Medan genomskinlig är en yta som släpper igenom ljus, är genomsynlig en yta som släpper igenom ljus och bild av lysande eller belysta objekt.

Till sist var det dags för en riktig framgångshistoria. Försäkringskassan har inte varit känd för tydliga brev och blanketter, ändå fick myndigheten motta Klarspråkskristallen 2008.  Brita Swahn som är språkkonsult berättade om två viktiga faktorer bakom ett framgångsrikt klarspråkarbete; att samarbeta med jurister och ta fram styrdokument som är beslutade av ledningen.

- Riktlinjerna för beslut handlar inte bara om juridik utan lika mycket om språket. Bland rubrikerna finns ”hjälp läsaren att hitta det väsentliga” och ”använd ord som läsaren förstår”, berättade Brita Swahn.

Comments are closed.